What a day…

Good morning America!

We made it!! But it was a looong day…
(Story in both English and Swedish)

The alarm went off 4.30 am. No beauty sleep… We were supposed to fly Linköping-Amsterdam-Detroit. A 13h trip became 25h. Some issues with our last name in their system. Not my fault this time. I could probably write a book about all my flight storys. (One time I dropped off Johan at the airport one day too late… oops).
Next flight was 10h later so we decided to take a 3h cab ride to Stockholm instead. New trip Stockholm-New York-Detroit. I’m always traveling with two travel strollers, but in Stockholm you had to check them in. Flight went perfect. The kids were troupers all day long. (Love them a little extra today if that is possible).
We had a 5h connection in New york. We were in differents lines for 3h. You think now when we have green cards everything should go easier, but absolutly no. Johan and Oliver got the bags and finally the strollers while me and poor Eddie-Bo spent another hour in custom. That was the only time he was crying, tired and hungry. There was a vendor machine around the corner in that room, but no, we were not allowed to pass the corner.
Meanwhile a fabulous Delta employee named Bruce recognized Johan. Bruce cut the security line and showed us to the Delta lounge where we could sleep for 30min before the next flight. You gotta love Bruce!
When we finally made it to Detroit somehow one stroller was missing when we got out of the plane. Ones again we had to carry Oliver for 2k or so, two bags were missing and our brand new stroller was broken when it showed up on the carousel.

I’m glad to be home . Even though it’s always hard to say good bye to everyone.

 

  

 Oj, vilken låååång dag det blev!!

Alarmet ringde 4.30, så ingen skönhetssömn där inte. Vår 13 timmars resa Linköping-Amsterdam-Detroit blev ändrat till 25 timmars resa Stockholm-New york-Detroit. Det var nåt strul med vår stavning i efternamnet i deras system. Allt var rätt i våran bokning. För en gångs skull var det faktiskt inte mitt fel. Jag skulle nog kunna skriva en bok om alla mina resor. En gång släppte jag av Johan en dag för sent på flygplatsen, då han skulle hem och spela VM. Ooops…)
Nästa flyg från Linköping skulle gå 10 timmar senare så vi bestämde oss att åka taxi till Stockholm. Eller taxi, en gammal fallfärdig färdtjänstbuss kom.
Jag reser alltid med två resevagnar, men på Arlanda är man tydligen alltid tvungen att checka in alla vagnar. Flygresan gick kanon, barnen var så duktiga hela dagen. (Om möjligt, älskar jag dom lite extra mycket idag!)
Vi hade 5h väntetid i New York. Stod i olika köer i 3h. Man kan nu tro när vi har green cards att allt vore smidigare att komma in i landet, men verkligen inte. Jag hamnade i passkontrollen 1h och hade då med mig stackars Eddie-Bo. Han var helt utmattad och dessutom hungrig, han var så ledsen. Det fanns en godisautomat runt hörnet i samma rum. Att passera hörnet var så klart inte tillåtet. Jag och folket, jublade till slut när de ropade upp mitt namn. Tror jag det, orka lyssna på ett ledset barn. De flesta hade säkert suttit där bra mycket längre än jag. Tjejen bredvid mig var inne på 24e timmen.
Under tiden när Johan och Oliver väntade på våra väskor och äntligen våra vagnar, kom en underbar Delta-anställd fram, vid namnet Bruce, som kände igen Johan. Vi älskar Bruce. Han hjälpte oss igenom security, visade oss videre till loungen där vi kunde ta en tupplur på hela 30 minuter.
Väl framme i Detroit, fick vi bara en vagn vid planet. Ännu en gång fick vi gå galet långt med handbagage, bilstol och Oliver i famnen. Två väskor fattades så klart och när vår nya vagnjävel dök upp på bandet var den trasig. Puh vilken resa!

Det är skönt att vara hemma här, samtidigt som det är lite sorgligt att säga hej då till alla hemma i Sverige.

Xx Cissi

5 thoughts on “What a day…

  1. Bri August 12, 2015 / 6:19 am

    Your babies are beautiful. <3

    Like

  2. Lillstrumpan August 9, 2015 / 9:30 pm

    Hejja Bubblan o Kotten!!!! <3 åhhh vad jag längtar tills vi ses!!!! Skönt o höra att ni är framme nu iaf!!! Pussss E family

    Like

  3. Annika August 9, 2015 / 12:07 am

    Gott att läsa att det blev lyckligt slut….men jag har lite svårt att förstå att killen med “spring i bena” kunde sitta still såå läge. Stora kramen till er alla/Farmor

    Like

    • franzenresidence August 9, 2015 / 1:22 am

      Jag vet! Men det är helt sant! Extra applåd till Oliver. Kram, vi hörs snart

      Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s